Daylight and delight.

Åh, idag var det en sad moment på jobbet.
Sista dagen som Emelie jobbade innan hon drar iväg i ett år. ):
Det är ju jag och Sandra kvar i alla fall. Vi är bästa teamet.

Var något mer jag skulle skriva som hade med det där att göra, men minnet är kort.
Jag har en dryg huvudvärk som vägrar att försvinna.
Idag har jag nästan somnat i kassan hur många gånger som helst.
Mina ögon sved så mycket av trötthet att jag knappt kunde hålla dem öppna ens.

Fast det har gått bra idag, och jag och Sandra var lika effektiva och duktiga idag med.

Min Anna-kusin och hennes vän Sandra var inne och handlade hos mig med mina parents idag.
Det känns som att jag har så himla mycket att skriva, men orden bara försvinner.
Stressen har övertaget om mig. Jag kan i princip inte koncentrera mig för att jag är så stressad.
Jag tycker inte jag hinner med något alls, fastän att jag är upptagen hela tiden.
Inte hinner jag sova ordentligt heller. Min hjärna är överbelastad. Men hur tusan lyckas man få den att vila? Jag har saker att tänka på hela tiden, och stressen släpper aldrig.

Imorgon ska i alla fall Elena försöka ringa och få liv i mig vid 0930.
Jag måste verkligen kirra passfotot imorgon. Jag har ju inte gjort det än..
Måste köpa skor också. Men det hinner jag. Fotot är i alla fall prio 1.

Ska se om jag lyckas få ner första avsnittet av Criminal Minds relativt snart, så kan jag kolla på det och sen sova.
Idag blir det inte sent inte.